Man måste helt enkelt hela tiden fråga om lov. När man väl har bett om lov en antal gånger. Mutat dom med äpplen. Blivit nekade kärlek. Tjafsiga i arbete. Men en dag så bara är det där. FÖRTROENDET! I vått och tort. Det försvinner aldrig. 

Man får så himla mycket kärlek tillbaka och detta förtroende är guldvärd. Men man får det inte gratis. Jag tror förtrondet självklart måste finnas hos alla hästar. Men ston är svårare och känsligare. Helt enkelt som kvinnor är. Gozan är en underbar kvinna. Hon gör ofta som man säger och när hon har busat eller gör fel så ser hon ut som att hon inte har någon aning om vad som hänt. Jag har haft henne liten över ett år. Hon har sparkat på skänkeln en gång. Bockat en gång. Det är rätt bra för att vara sto. Men hon är så speciel på sitt sätt. Hon går inte fram till vem som helst. Hon var en väldigt osäker häst som har växt enormt. Fina Gozan! Det kommer bli något av henne också. 

Men det jag vill säga. Ge lite tid åt era hästar med att bygga upp ett förtroende. De är också indevider och låt de bestäma hur lång tid det kommer ta. Det blir bäst så. 

/ Numera stomänniska och jag älskar det!



Världens bästa ston!